Till Innehållet
HyVä-digi Sök Sök på sidan

Att komma överens om barnens ärenden vid separation

När föräldrarna skiljer sig måste de besluta om sina minderåriga barns ärenden. Föräldrarna ska bland annat bestämma om de även i fortsättningen ska ha gemensam vårdnad om barnet, hos vilken förälder barnet ska bo, hur barnets rätt att ha kontakt och träffa båda föräldrarna förverkligas samt på vilket sätt underhållsskyldigheten fördelar sig mellan dem

Föräldrarna kan komma överens om sina barns ärenden sinsemellan, men de kan också, om de så önskar, upprätta ett avtal som en barnatillsyningsman vid familjerättsliga enheten fastställer. Föräldrarna kan avtala om vårdnaden om barnet, barnets boende, umgängesrätt och underhåll på barnatillsyningsmannens mottagning. Utgångspunkten för avtalet är barnets bästa.

Barnatillsyningsmannen fastställer avtalet mellan föräldrarna om det är förenligt med barnets bästa. När man avtalar om vårdnaden om ett barn, barnets boende och umgängesrätt ska man beakta barnets ålder och utvecklingsnivå, barnets karaktär och anlag, eventuella särskilda behov hos barnet, avståndet mellan föräldrarnas bostäder samt föräldrarnas förmåga att tillsammans sköta ärenden som gäller barnet.

Ett avtal om vårdnaden om barnet och barnets boende gäller alltid tills vidare. Däremot kan ett avtal om umgängesrätt innehålla olika steg för olika åldrar eller vara tidsbegränsat. Innan avtalet fastställs ska barnets önskemål och åsikt utredas och beaktas, ifall det med hänsyn till barnets ålder och utvecklingsnivå är möjligt. I första hand ansvarar föräldrarna för att utreda barnets åsikt.

Syftet med vårdnaden om barn är att trygga en balanserad utveckling och välfärd för barnet enligt dess individuella behov och önskemål. Barnets vårdnadshavare är hens föräldrar eller de personer som anförtrotts vårdnaden om barnet. Barnets umgängesrätt och föräldrarnas underhållsskyldighet gäller oberoende av vårdnadsform.

Vårdnadshavarens uppgift är att:

  • trygga barnets balanserade utveckling och välfärd
  • trygga positiva och nära människorelationer i synnerhet mellan barnet och föräldrarna
  • vårda även andra relationer som är viktiga för barnet
  • trygga god vård och uppfostran
  • trygga en behövlig tillsyn och omsorg med hänsyn till barnets ålder och utvecklingsnivå
  • sträva efter att ge en trygg och stimulerande uppväxtmiljö
  • trygga en utbildning som motsvarar barnets anlag och önskemål
  • skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, försumlig behandling eller utnyttjande
  • uppfostra barnet så att hen får förståelse, trygghet och ömhet samt
  • stödja och uppmuntra barnet i hens utveckling till självständighet, ansvarsfullhet och vuxenhet.

Barnet får inte undertryckas, agas eller utsättas för annan kränkande behandling.

Vårdnadshavaren bestämmer om barnets vård, uppfostran, utbildning, småbarnspedagogik, boningsort, fritidsintressen, namn, tillhörighet till religionssamfund, hälsovård, socialtjänster samt ansökan om pass. Vårdnadshavaren har rätt att få information av olika myndigheter om ärenden som gäller barnet. Vårdnadshavaren representerar barnet i ärenden som gäller barnet. Dessutom är vårdnadshavaren barnets intressebevakare och sköter barnets ekonomiska ärenden.

Vårdnadshavaren ska sträva efter att fatta beslut som motsvarar barnets bästa. Vårdnadshavaren ska diskutera med barnet innan beslut fattas och beakta barnets åsikt och önskemål. Vårdnadshavaren ska informera barnet om beslut som gäller hen och om andra frågor som påverkar barnets liv med hänsyn till barnets ålder och utvecklingsnivå.

Gemensam vårdnad innebär att vårdnadshavarna tillsammans sköter alla ovan nämnda ärenden. I praktiken innebär detta samarbete mellan föräldrarna och gemensamt beslutsfattande i barnets angelägenheter. Utgångspunkten är att föräldrarna tillsammans fortsätter som barnets vårdnadshavare även efter separationen.

Ensam vårdnad innebär att barnet endast har en vårdnadshavare. Den som har ensam vårdnad kan fatta beslut som gäller barnet ensam och myndigheterna ger uppgifter om barnet i regel endast till vårdnadshavaren. Föräldrarna kan avtala om ensam vårdnad genom ett ömsesidigt avtal, som barnatillsyningsmannen fastställer. En domare i tingsrätten kan bestämma om ensamvårdnad utan den andra förälderns samtycke.

Vårdnadshavarna kan komma överens om fördelning av uppgifter som gäller vårdnaden om barnet, ifall det finns särskilda skäl att fördela uppgifterna och barnets bästa förutsätter det. Avtalet om uppgiftsfördelning kan gälla beslutsfattande om till exempel hälso- och sjukvård, plats för småbarnspedagogik eller skola. Uppgifterna kan fördelas till exempel så att den ena vårdnadshavaren ensam beslutar om hälso- och sjukvården och vårdnadshavarna beslutar om andra ärenden tillsammans.

En förälder eller någon annan som inte är vårdnadshavare kan genom ett avtal mellan föräldrarna få rätt att få sekretessbelagda uppgifter om barnet av myndigheter och privata tjänsteproducenter. Rätten att få uppgifter kan gälla alla ärenden eller enbart ärenden som fastställts i avtalet.

Vårdnadshavare vid sidan om är en person som vid sidan av föräldern eller föräldrarna är barnets vårdnadshavare. En vårdnadshavare vid sidan om har samma rättigheter och skyldigheter som vårdnadshavarföräldern. En vårdnadshavare vid sidan om har emellertid inte någon underhållsskyldighet gentemot barnet. När man avtalar om vårdnad vid sidan om är den person som blir vårdnadshavare vid sidan om förutom båda föräldrarna en avtalspart. Vårdnadshavaren vid sidan om är en jämställd avtalspart med föräldrarna när man fattar beslut om barnets ärenden.

Föräldrarna ska bestämma hos vilken förälder barnet ska bo. Barnet kan bo hos den ena föräldern eller växelvis hos båda föräldrarna (växelvist boende). Det är viktigt att bedöma hur boendet och barnets vardag fungerar bäst i praktiken.

Föräldern ska informera den andra föräldern om sin avsikt att byta boningsort, speciellt om flytten påverkar vårdnaden eller förverkligandet av barnets umgängesrätt. Om vårdnaden om barnet har anförtrotts någon annan än en förälder, ska denna person under samma förutsättningar informera föräldrarna och föräldrarna informera den personen om en flytt. Informationen ska lämnas i god tid och, om möjligt, minst tre månader före den planerade flytten.

Med växelvist boende avses ett arrangemang där barnet bor minst 40 % hos båda föräldrarna. Även vid växelvist boende kan barnet endast ha en officiell boningsplats, enligt vilken till exempel skolan och skoltransporter ordnas. Barnets ålder, utvecklingsnivå, särskilda behov samt avståndet mellan föräldrarnas bostäder ska beaktas när man avtalar om växelvist boende.

Därtill är det viktigt att föräldrarna har förmåga att samarbeta med varandra på ett sätt som är till barnets bästa. I avtalet kan också fastställas mer detaljerade villkor för växelvist boende. Växelvist boende rekommenderas inte för barn under 3 år.

Syftet med umgängesrätten är att trygga barnets rätt att etablera och upprätthålla ett positivt och nära förhållande med den förälder hos vilken hen inte bor. Båda föräldrarna ansvarar för att trygga barnets umgängesrätt och annan kontakt och de ska främja förverkligandet av dessa. Barnet har rätt att träffa sin förälder oavsett om föräldern är barnets vårdnadshavare eller inte.

Det är viktigt att se till att förhållandet mellan barnet och föräldern fortsätter trots att föräldrarna skilt sig. Föräldrarnas flexibilitet, förmåga att samarbeta och beakta båda föräldrarnas önskemål påverkar hur umgängesarrangemangen lyckas. Umgängesavtalet kan vara ganska fritt formulerat till sitt innehåll och det kan också göras för viss tid.

Föräldrarna ansvarar tillsammans för sitt barns underhåll och kan sinsemellan komma överens om hur de sköter underhållet. Om föräldrarna så vill kan de upprätta ett avtal om underhåll som barnatillsyningsmannen fastställer. Enligt lagen om underhåll för barn kan underhållsbidrag fastställas att erläggas till ett barn, om barnet inte varaktigt bor med sin förälder och föräldern inte sköter om underhållet för barnet på något annat sätt. Underhållsbidragets belopp justeras årligen på basis av levnadskostnadsindexet, som föräldrarna ska utreda.

Föräldrarna svarar för barnets underhåll enligt sin underhållsförmåga. Dessutom påverkas underhållsbidragets storlek av barnets behov av underhåll. Då föräldrarnas underhållsförmåga bedöms beaktas deras arbetsförmåga och möjligheter att delta i förvärvsarbete, beloppet av tillbudsstående medel samt deras övriga underhållsansvar. Det finns inga lagstadgade bestämmelser om underhållsbidragets belopp.

Justitieministeriets anvisning om underhåll för barn samt beräkningen av underhållsbidrag som grundar sig på anvisningen kan användas som stöd när underhållsbidragets storlek kalkyleras. Ifall föräldrarna vill använda beräkningen av underhållsbidrag i förhandlingar om underhållsbidrag, ska båda föräldrarna fylla i Östra Nylands familjerättsliga enhets blankett Utredning av underhållsförmåga och ta med sig verifikaten som nämns i blanketten till barnatillsyningsmannens mottagning. Barnatillsyningsmannen är skyldig att kontrollera föräldrarnas ekonomiska uppgifter om det ska bedömas om familjen har rätt till underhållsstöd från FPA.

Vid växelvist boende kan Justitieministeriets anvisning om underhåll för barn följas endast tillämpat. Vid växelvist boende kan föräldrarna dela barnets kostnader på det sätt de vill utgående från deras underhållsförmåga.

Om föräldrarnas underhållsförmågor är mycket olika kan den förälder vars underhållsförmåga är bättre betala underhållsbidrag till barnet även om båda föräldrarna i tur och ordning sköter om barnets dagliga underhåll i lika stor utsträckning. Ifall föräldrarnas sammanlagda underhållsförmåga är tillräcklig för att täcka barnets behov av underhåll, har de inte rätt att få underhållsstöd från FPA.

Vid tingsrätten kan man kräva verkställande av ett beslut eller avtal angående barns vårdnad och umgängesrätt, om någon av avtalsparterna inte följer avtalet eller beslutet. I tingsrätten behandlas ärendet huvudsakligen i verkställighetsmedling, vars syfte är att främja föräldrarnas samarbete gällande barnets välmående och få föräldrarna att följa avtalet eller beslutet. I situationer, där den föräldern som inte bor tillsammans med barnet, inte vill träffa barnet trots avtalet eller beslutet, kan man inte ingripa med rättsliga medel.

I en sådan situation kan man inte anse verkställandet vara till barnets fördel. Ifall ett barn som fyllt 12 år motsätter sig verkställandet, kan tingsrätten inte ingripa. Tilläggsinformation gällande verkställande av avtal eller beslut angående barns vårdnad och umgängesrätt fås av barnatillsyningsmännen eller tingsrätten.

Ifall den underhållsskyldige försummar sin skyldighet att betala underhållsbidrag baserat på ett fastställt avtal eller tingsrättens beslut, kan den föräldern som bor med barnet ansöka om underhållsstöd från FPA. FPA driver in det utbetalda underhållsstödet av den underhållsskyldige.

Ifall den underhållsskyldige inte kan betala underhållsskulden, kan hen förhandla med FPA om en betalningsplan eller tillfälligt ansöka om betalningsbefrielse från FPA. Ifall den underhållsskyldiges betalningssvårigheter fortsätter, kan hen kontakta barnatillsyningsmannen för att utreda möjligheten att ändra underhållsbidragets belopp.

Nyttiga länkar