Till Innehållet
HyVä-digi Sök Sök på sidan

Närståendevård

Närståendevård betyder att en närstående människa tar hand om en annan människa. Till exempel en familjemedlem kan vara din närståendevårdare. Närståendevårdaren kan få stöd från välfärdsområdet. Det kallas för stöd för närståendevård. På den här sidan berättar vi om närståendevård.

Selko -ikoni

En närståendevårdare kan vårda en

När passar närståendevård för dig?

Närståendevård passar för dig om du

Du ska också känna en person som vill bli din närståendevårdare.

Du kan se efter om närståendevård passar dig i webbtjänsten Omaolo (inte lättläst).(förflyttning till en annan tjänst) När du gör en bedömning i Omaolo får du veta om närståendevård passar dig. Du får också mer information om närståendevård.

Närståendevårdaren vårdar dig i ditt eget hem. Hemmet måste ändå vara passligt för vård. Det ska finnas tillräckligt med plats i hemmet och sådan utrustning som behövs för att ge vård.

Du måste komma överens om närståendevården tillsammans med närståendevårdaren. Närståendevårdaren gör ett avtal med välfärdsområdet om närståendevården.

Närståendevårdaren får också ekonomiskt stöd för att kunna ge dig vård. Vi gör ett avtal om närståendevården bara om närståendevård är den bästa lösningen för den som behöver vård.

Stöd till närståendevården

Stödet till närståendevårdaren är en tjänst.

Till tjänsten hör

Vårdarvodet är en ersättning i pengar som välfärdsområdet betalar till närståendevårdaren. Den som får vård ska ansöka om stöd till sin närståendevårdare. Den som får vård får använda välfärdsområdets tjänster även om hen har en närståendevårdare.

Om du vill ansöka om stöd för närståendevård, gå till Omaolo och gör en bedömning där (inte lättläst).(förflyttning till en annan tjänst) När du gjort bedömningen får du veta hur du ska göra för att ansöka om stöd för närståendevård.

Ändrade vårdarvoden inom stöd för närståendevård från 1.1.2025. Läsa vår meddelande (inte lättläst):

Så här ansöker du om stöd för närståendevård

1. Använd en blankett för att ansöka om stöd för närståendevård.

Det finns två blanketter. Välj rätt blankett beroende på din ålder.

Ansök om stöd för närståendevård för din närståendevårdare. Tillsammans med din ansökan ska du också skicka ett läkarintyg eller en liknande fil som informerar om:

2. Vi kontaktar dig och bokar ett hembesök

Vi ringer till dig ungefär en vecka efter att vi har fått din ansökan. När vi ringer, berättar vi om din ansökan och bokar ett hembesök hos dig. Det är en yrkesutbildad person som gör hembesöket.

Under hembesöket bedömer personen:

Vi bedömer din situation som en helhet. Din närståendevårdare måste vara tillräckligt frisk så att hen kan ta hand om dig. Vi kan be att närståendevårdaren går till en läkare för kontroll. Då ska närståendevårdaren lämna in läkarens intyg där läkaren berättar om närståendevårdarens funktionsförmåga. Funktionsförmåga betyder att personen klarar av alla sysslor och arbeten som måste göras. Den som vill bli närståendevårdare ska själv betala för läkarens intyg.

3. Vänta på beslutet

Det kan ta högst tre månader att behandla din ansökan. Vi skickar ett brev med beslutet med posten hem till dig.

Om du har ansökt om många tjänster kan du få ett jakande beslut på en tjänst och ett nekande beslut på någon annan tjänst.

Om du får ett nekande beslut kan du överklaga det.

Välfärdsområdet ska följa lagen när det bestämmer om stöd till närståendevård.

Välfärdsområdet har också egna regler när det bestämmer om stödet.

Beslutet beror bland annat på

Information om vårdarvodet till närståendevårdaren

Du får det första vårdarvodet i början av nästa månad efter att ansökan har kommit till välfärdsområdet. Vårdarvodet betalas i efterhand. Det betyder att du alltid får vårdarvodet för den föregående månaden.

Du ska betala skatt på arvodet. Beställ ett eget skattekort för vårdarvodet. Det gör du hos Skatteförvaltningen. Skattekortet används automatiskt när vårdarvodet betalas ut.

Om du får andra bidrag eller förmåner kan vårdarvodet göra att de blir mindre. Kontrollera om vårdarvodet påverkar dina förmåner. Det kan du göra hos FPA eller pensionsanstalten.

En plan görs upp för närståendevården

Vi gör tillsammans upp en plan för närståendevården. En person som jobbar hos välfärdsområdet, närståendevårdaren och den som får vård deltar i arbetet med planen.

I planen skriver vi det här:

Den som får vård kan regelbundet gå på korttidsvård. Närståendevårdaren får inget arvode för sådana dagar. Närståendevårdaren ska berätta för den som jobbar hos välfärdsområdet om alla ändringar!

Närståendevårdarens lediga dagar

Lagen säger att närståendevårdaren får ta lediga dagar. Närståendevårdaren har två lediga dagar i månaden. Lediga dagar hjälper närståendevårdaren att orka bättre. Vi kan också ordna annan ledighet för närståendevårdaren.

Ordna regelbundet lediga dagar för närståendevårdaren. Det är bra för närståendevårdaren att ta lediga dagar varje månad.

När närståendevårdaren är ledig ordnar vi vården till exempel

Välfärdsområdet bestämmer hur vården ordnas när närståendevårdaren är ledig.

Den lediga dagen kan vara hela dygnet. Den lediga dagen kan också delas in
i högst tre delar på åtta timmar. Närståendevårdaren ska använda de lediga dagarna
inom sex månader från att de tjänades in. Om närståendevårdaren får servicesedlar måste de användas inom en månad.

Mer information om lediga dagar för närståendevårdare finns i den här handboken:

Det finns många sätt att ordna närståendevården när närståendevårdaren är ledig. Du kan läsa om dem nedan.

Avlösarservice betyder att en annan vårdare ger vård medan närståendevårdaren är ledig. Avlösare betyder vikarie. Avlösaren kan vara till exempel en annan närstående till den som får vård. Kom överens om avlösarservicen med den som jobbar hos välfärdsområdet. Hen gör ett avtal med avlösaren.

Avlösaren får ett arvode för sitt vårdarbete. Välfärdsområdet bestämmer arvodets storlek varje år. Avlösaren kan också få ersättning för sina kostnader om vården ges på något annat ställe än hemma hos den som vårdas.

Avlösaren ska ge en anmälan om betalning av arvodet till den som jobbar hos välfärdsområdet.

Vården kan ges som familjevård när närståendevårdaren är ledig. Då ges vården av en utbildad familjevårdare. Familjevården kan ges hemma hos den som får vård
eller hemma hos familjevårdaren.

Vården kan ges som korttidsvård när närståendevårdaren är ledig. Då ges vården på en hälsocentral eller i annan enhet inom välfärdsområdet.

Den som får vård kan delta i dagverksamhet när närståendevårdaren är ledig. Dagverksamheten ordnar olika trevliga aktiviteter.

Fyra dagar i dagverksamheten motsvarar en ledig dag för närståendevårdaren. Den som får vård ska kunna vara med i aktiviteterna om hen deltar i dagverksamheten.

Läs mer på dagverksamhetens egna webbsidor.

Den vårdade kan få servicesedlar från välfärdsområdet. Servicesedlar kan användas för att köpa olika tjänster som ges hemma. Sådana tjänster är till exempel

  • hemtjänst
  • hemsjukvård
  • andra stödtjänster, till exempel
    • städning
    • klädvård
    • arbete på gården och i trädgården
    • hjälp med att sköta ärenden
    • ledsagartjänst
    • fritidsaktiviteter, till exempel utflykter.

Du ska använda servicesedlarna inom en månad från att du fått dem.

Servicesedlar ges inte till exempel till

  • frissan
  • massage
  • fotvård
  • andra liknande tjänster för att må bra.

Hälsokontroll för närståendevårdare

Närståendevårdaren kan gå på en gratis hälsokontroll. Där kontrolleras närståendevårdarens hälsa och välmående.

Klientavgifterna för närståendevård

Vård som ges när närståendevårdaren är ledig
kostar pengar. Det finns en egen prislista för de här avgifterna.

När du får servicesedlar behöver du inte betala för dem men de har en självriskandel. Självriskandel betyder att kunden betalar den del av priset som servicesedeln inte räcker till. Servicesedelns värde beror på situationen.

Kontaktuppgifter

Klienthandledning för äldre

019 560 0152

ikaantyneiden.asiakasohjaus@itauusimaa.fi

Öppettider: måndag-fredag klockan 9–14.30. Vi svarar på samtal som är i kö under samma eller följande vardag. Kom ihåg att du också kan få råd och vägledning via socialhandledarens chat i HyVä-digi. Du kan öppna chatten genom att klicka på den gröna pratbubblan längst ner på den här sidan.

Klienthandledning för personer med funktionsnedsättning

019 5600 145

Öppettider: tisdagar klockan 10–12 onsdagar klockan 13–15 torsdagar klockan 10–12

Mera information om närståendevården får du från de ansvariga anställda inom närståendevården

Hanna Ruotsalainen

Socialhandledare, Närståendevård, Familjevård

040 594 2862

hanna.ruotsalainen@itauusimaa.fi

Borgå

Fanny Aaltonen

Socialhandledare, Närståendevård

040 547 0430

fanny.aaltonen@itauusimaa.fi

svenskspråkiga klienter och Sibbo

Maija Rantanen

Socialhandledare, Närståendevård

040 482 1915

maija.rantanen@itauusimaa.fi

Askola, Mörskom, Pukkila, Lovisa, Lappträsk

Du kan vara i kontakt med anställda under telefontid tisdagar 8.30–10.00 och torsdagar 13.00–14.30. 

Pamela Backman

Närståendevårdens klienthandledare, Närståendevård för äldre

telefontid tisdagar 8:00-10:00 och torsdagar 13:00-14:30

040 861 3080

Pamela.Backman@itauusimaa.fi

Marianne Nordström

Närståendevårdens klienthandledare, Närståendevård för äldre

telefontid tisdagar 8:00-10:00 och torsdagar 13:00-14:30

040 489 9975

Marianne.Nordstrom@itauusimaa.fi

Ninna Pihlman

Närståendevårdens klienthandledare, Närståendevård för äldre

telefontid tisdagar 8:00-10:00 och torsdagar 13:00-14:30

040 193 6931

Ninna.Pihlman@itauusimaa.fi

Jessica Hällfors

Närståendevårdens klienthandledare, Närståendevård för äldre

telefontid torsdagar 13:00-14:30

040 167 6936

Jessica.Hallfors@itauusimaa.fi

Se även dessa länkar