Utvecklingsprojekt

Projektets nationella mål är att minska den eftersläpning i social- och hälsovård, rehabilitering och tjänster som orsakats av covid-19-pandemin. Det syftar också på att påskynda tillgången till vård och tjänster på hållbar basis i hela landet genom att införa nya metoder.  

Projektets åtgärder kommer att fokusera på tidigare identifiering av problem och effektivare förebyggande åtgärder. Tjänsternas kvalitet och kostnadseffektivitet kommer också att stärkas.  

Målet är att se till att befolkningen har lika tillgång till de social- och hälsovårdstjänster de behöver, på ett tillgängligt och lättåtkomligt sätt och via flera kanaler. Målet är också att öka användningen av nya digitala lösningar. Användningen av lösningar som har visat sig vara kostnadseffektiva ska i möjligaste mån utvidgas genom samarbete mellan regionerna och nationellt samarbete. 

Målen för projektet Hållbar tillväxt i Östra Nyland är:

• Standardiserade och jämförbara sociala tjänster i Östra Nyland.  
• Tjänsteproduktionen i regionen övervakas med hjälp av ett kvalitetssystem.   
• Projektet stöder verkställandet av strategin för välfärdsområdet.  

De viktigaste målgrupperna är personer med psykiska problem och missbruksproblem, i synnerhet ungdomar och offer för våld i nära relationer samt personer med långtidssjukdomar eller som riskerar att drabbas av långtidssjukdomar, vilka också har den högsta vårdskulden.   

Projektet har tilldelats 1,5 miljoner euro för 2022 (planeringen av det faktiska projektet) och 6,9 miljoner euro för 2023–2025. 

Projektet består av tre huvudmål och omfattar 13 projektgrupper:

• Mål 1: Östra Nylands välfärdsområde uppfyller de lagstadgade tidsfristerna för tillgången till vård och tjänster. Regionen har omfattande digitala, distans- och mobila tjänster som kompletteras av effektiva uppsökande och lokala tjänster. Vi övervakar kundtillfredsställelsen i bred utsträckning i de olika tjänsterna.   
• Mål 2: Samarbetet inom välfärdsområdet är smidigt. Vi har flyttat vårt fokus till förebyggande och grundläggande tjänster, vi identifierar användare med hög servicegrad och våra serviceprocesser är kundcentrerade och integrerade. Välfärdsområdet, kommunerna, den privata och tredje sektorn samt HUS har ett nära samarbete för att främja välbefinnande, hälsa och sysselsättning.   
• Mål 3: Vi sköter Östra Nylands välfärdsområdes verksamhet och ekonomi utgående från fakta. Vår region har riktlinjer för registrering av uppgifter om social välfärd och kvaliteten på minimiuppgifternas innehåll valideras. Vi följer systematiskt lagstadgade tidsfrister, inklusive vårdgarantin. Vi identifierar demografiska fenomen och utvecklar prognosmodeller som bygger på bra källdata och som fungerar som bakgrund för operativa prioriteringar.  

Du kan läsa mer om projekthelheterna i projektplanen (på finska): 

Östra Nylands välfärdsområde deltar i forskningsprojektet SOTEPALA gällande inriktningen av skolbarns social- och hälsovårdstjänster. I undersökningen deltar välfärdsområdena i södra Finland, Helsingfors stad, kompetenscentrumen inom det sociala området Socca och Verso, Helsingfors universitet, Aalto-universitetet och HUS. 

Med hjälp av undersökningen stärker man barnens och de ungas lärande, hälsa och välfärd samt får man information om skolhälsovårdens och de övriga elevvårdstjänsternas inriktning och verkningsfullhet. 

I östra Nyland görs undersökningen så att man från olika datasystem tar fram registeruppgifter om ungdomar i grundskoleåldern. Man kompletterar uppgifterna genom att göra en enkät riktad till eleverna i årskurs 5 och 8 samt deras vårdnadshavare. 

Med hjälp av undersökningen får vi svar på följande frågor: 

1. Deltar barn som är socialvårdsklienter i skolhälsovårdens kontroller i lika stor omfattning som barn som inte är socialvårdsklienter? 

2. Hur väl riktar sig skolhälsovårds-, psykolog-, kurators- och socialvårdstjänsterna till barn som är i behov av särskilt stöd i skolan eller som har rikligt med skolfrånvaro? Hur väl är tjänsterna inriktade med tanke på de levnadsvanor och symptom som barnen själva rapporterar? 

3. Hur väl kan man på basis av deltagande i skolhälsovårdens kontroller förutse användningen av välfärdsområdets andra social- och hälsovårdstjänster? 

4. Vilket slags faktorer främjar respektive försvårar samarbetet mellan yrkespersoner från olika branscher i södra Finland? 

5. Hur ser kostnadsnyttan ut i fråga om social- och hälsovårdstjänster för barn i skolåldern och kan man märka att tjänsterna underutnyttjas eller överutnyttjas, något som kan bli dyrt? 

Forskningen leds av Västra Nylands välfärdsområde. Forskningsprojektet finansieras av social- och hälsovårdsministeriet som en del av Finlands program för hållbar tillväxt. Forskningen har en sammanlagd finansiering på 994 000 euro, varav Östra Nylands välfärdsområdes andel är 29 600 euro. 

Forskningsprojektet SOTEPALA är en del av det omfattande HUS-ledda projektet för harmonisering av data om kostnadseffektivitet inom Södra Finlands samarbetsområde. 

SOTEPALA-forskningsprojektet | Västra Nylands välfärdsområde(förflyttning till en annan tjänst)

Finlands program för hållbar tillväxt:(öppnas i nytt fönster, förflyttning till en annan tjänst) Harmonisering av data om kostnadseffektivitet inom Södra Finlands samarbetsområde (KUVATIETO)(öppnas i nytt fönster, förflyttning till en annan tjänst) (på finska)

Inom mentalvårdstjänsterna för vuxna inleddes i slutet av 2021 pilotförsöket med verksamhetsmodellen Första linjens terapier. Verksamhetsmodellen har etablerat sig som en del av mentalvårdstjänsterna för vuxna i hela Östra Nylands välfärdsområde.

Som en del av fortsättningen av verksamhetsmodellen deltar Östra Nylands välfärdsområde i forskningsprojektet Tryggande av snabb tillgång till terapi och optimering av vårdens nivåstrukturering med hjälp av verksamhetsmodellen Första linjens terapier. Forskningen koordineras av HUS och genomförs åren 2024–2025. Forskningssamarbete bedrivs mellan Södra, Västra och Inre Finlands samarbetsområden samt mellan Helsingfors universitet och Åbo universitet.

Vi deltar i forskningsdelen FLT-Step, där man undersöker effektiviteten av införandet av en- och tvåstegsbehandling i vården vid depression och ångestsymtom hos personer över 16 år. I FLT-Step-forskningen jämförs tre psykoterapeutiska behandlingar vid vården av ångest- och depressionssymptom: ledd egenvård, kognitiv kortterapi och nätterapi.

Med hjälp av forskningsprojektet får vi information om hur vårdformerna kan riktas på bästa sätt, hur vårdformerna fungerar kostnadseffektivt och hur man kan optimera vårdens nivåstrukturering. Samlad information kan stöda snabb tillgång till vård.

Forskningsprojektet finansieras av social- och hälsovårdsministeriet som en del av Finlands program för hållbar tillväxt. Östra Nylands välfärdsområde har ingen finansieringsandel i projektet.

Forskningsprojektet Tryggande av snabb tillgång till terapi och optimering av vårdens nivåstrukturering med hjälp av verksamhetsmodellen Första linjens terapier ingår i ett omfattande HUS-lett projekt som gäller Harmonisering av data om kostnadseffektivitet inom Södra Finlands samarbetsområde.

Kontaktperson för forskningsdelen i Östra Nylands välfärdsområde är chefen för mentalvårds- och missbrukartjänsterna Anni Niiranen.

Finlands program för hållbar tillväxt:(förflyttning till en annan tjänst) Harmonisering av data om kostnadseffektivitet inom Södra Finlands samarbetsområde (KUVATIETO)(förflyttning till en annan tjänst) (på finska)

I programmet Framtidens social- och hälsovårdscentral utvecklades vi både grundläggande sociala tjänster och hälsovårdstjänster. Vi förbättrade tillgången till tjänsterna och samordnar dem så att de motsvarar människors behov.  

Programmet syftade till är att förnya social- och hälsovårdstjänsternas verksamhetsformer och utveckla tjänster som är inriktade på människan. Vi stärkte samarbetet mellan social- och hälsovårdspersonal så att de kan bedöma klientens situation som helhet och ge nödvändig hjälp eller stöd under en enda kontakt.  

Programmet hade fem mål: 

• Förbättra lika tillgång till tjänsterna, deras aktualitet och kontinuitet.   
• Att flytta fokus från tunga tjänster till förebyggande och proaktivt arbete.  
• Förbättra tjänsternas kvalitet och effekt.  
• Säkerställa tvärvetenskapliga och samverkande tjänster.  
• Begränsa ökningen av kostnaderna. 

Östra Nylands välfärdsområde fick 3 miljoner euro finansiering för projektet för perioden 2020–2023.  

Projektets prioriteringar och nyckelåtgärder var: 

• Harmonisering och utveckling av kundvägledning och rådgivning.  
• Integrering av hälso- och sjukvårdstjänster och minskning av köer (primärvård och munnens hälsovård).  
• Integrering och utveckling av sociala tjänster  
• Utveckling av tjänster för psykisk hälsa och missbruk, inklusive deltagande i projektet Första linjens terapier.  
• Integrering och utveckling av barn- och familjetjänster, inklusive förebyggande tjänster. 

Projektet bestod av olika projekthelheter. Läs mer om projektet och dess resultad: 

I projektet Framtidens tjänster för att stödja boende i hemmet siktade vi på förnya hur tjänsterna för äldre personer fungerar och att utveckla kundcentrerade servicehelheter. Projektet var en del av programmet Framtidens social- och hälsocentral.  

Social- och hälsovårdsministeriet riktade och stödde genom projektet och statsbidrag i anslutning till detta reformen av tjänsternas innehåll och verksamhet.  

Östra Nyland satte upp fyra prioriteringar för projektet:  

• kundvägledning och rådgivning för äldre personer 
• familjevård  
• psykosociala tjänster för äldre personer 
• rehabilitering av äldre personer 

Regionen fick 450 000 euro i finansiering för att genomföra utvecklingsåtgärderna mellan 2022 och 2023.  

Vi främjade utvecklingsverksamhet för den äldre klientgruppen. Temana var dock starkt kopplade till andra klient- och intressentgrupper. Resultaten av vårt utvecklingsarbete för äldre personer kan också användas för andra klientgrupper.  

Våra klienter och servicemottagare, deras närmaste familj och andra nätverk var i centrum för vår utveckling. Vi ville också stödja yrkesverksamma och deras arbete genom att skapa ett strukturerat och begripligt tillvägagångssätt. Modellen hjälper aktörerna att tillhandahålla tjänster på ett rättvist och konsekvent sätt.  

Projektet bestod av olika helheter. Läs mer om projektet och dess resultat: