Utveckling mitt i allt
I välfärdsområdets senaste blogginlägg lyfte personaldirektör Anu Rautiainen fram den förändringströtthet som man för tillfället märker och känner av.
Artikeln rundas av med ett konstaterande om att man genom att utveckla rutinerna, genom högklassigt lednings- och chefsarbete och med hjälp av snabba reaktioner och flinkhet i vändningarna kan svara mot de utmaningar som det omgivande samhället ställer vår tjänsteproduktion inför och göra Östra Nylands välfärdsområde till en lockande arbetsplats där personalen trivs och dit man vill komma för att jobba.
Jag fortsätter i min artikel på samma linje som Anu, ur utvecklingsdirektörens synvinkel.
När det finns mycket arbete, resurserna känns knappa, och verksamheten ändå förutsätter kontinuerliga besparingar och förändringar, räcker tiden, energin och kreativiteten inte alltid till för utvecklingsarbete. Ibland är det svårt att ens förstå varför vi ständigt ska utveckla, även om det grundläggande arbetet är det viktigaste. Kraftuttömningen gör sig påmind framför allt på tröskeln till sommarlovet, vilket är mänskligt.
Tydliga mål
Det är viktigt att man med utvecklingsarbete eftersträvar något nytt eller smidigare och att arbetet baserar sig på systematisk och planmässig verksamhet.
Det är lättare att upprätthålla motivationen om målen är tydliga och vi vet vad vi strävar efter. Att dela upp målen i mindre etappmål gör arbetet och resultaten synliga redan under resans gång. Att lyckas med mindre mål hjälper en sträva efter att nå större mål.
Välfärdsområdena har under hela början av sin existens befunnit sig i ett tillstånd av stark förändring och krav på att pressa kostnaderna. Jag tror att ifall man kan glädja sig åt små framgångar och nya idéer som kan underlätta arbetet eller förbättra servicen, känns det också aningen mindre frustrerande att försöka spara tiotals miljoner euro. Alltför ofta är emellertid målen med utvecklandet vaga och preciseras först under arbetets gång. De alltjämt rätt så färska välfärdsområdenas utvecklingsarbete fortsätter ännu länge innan verksamheten konsolideras.
Även om välfärdsområdets produktivitetsprogram har enorma besparingar som mål, så tror jag att många åtgärder ändå stöder vårt arbete och gör det mera meningsfullt och smidigare i fortsättningen. Också invånarna i vårt område gynnas av att vi även framdeles har möjlighet att betjäna tryggt och sakkunnigt. När jag ser tillbaka på tiden före välfärdsområdet, så är upprördhet den känsla som stiger upp till ytan. Den punkt där vi startade och hur rörigt det var! Så är det delvis fortfarande, men framåt har det hela tiden gått och rentav med stora steg. Det är bara så svårt mitt i brådskan eller en dålig kundupplevelse att märka att det skett en utveckling.
Positiv attityd
Det är kanske en kliché att en positiv attityd hjälper en att upprätthålla motivationen och i allmänhet också påverkar människor, arbetskamrater och kunder runt omkring på ett positivt sätt. Ibland är det bra att fundera på det som sist och slutligen är riktigt bra. Vi kan erbjuda våra kunder service på ett professionellt och tryggt sätt. Vi har arbete, vilket inte är en självklarhet i alla branscher. Vårt område har relativt små avstånd och vi strävar ständigt efter att utveckla våra tjänster så att de ska ha en jämn nivå och är likvärdiga ur regional synvinkel. Jag tror att en positiv attityd i sig hjälper en att utveckla arbetet, samhörigheten, servicen och kundupplevelsen.
Östra Nylands välfärdsområde är Finlands tredje minsta välfärdsområde. Jag är stolt över att utvecklingsarbetet och samarbetet i vår lilla organisation helt på riktigt fungerar smidigt. Inte smärtfritt, men i jämförelse med större välfärdsområden smidigt. Hos oss gör man utvecklingsarbete över sektorsgränserna och utan onödiga barriärer. Vi konsulterar varandra, och nästan alltid vet vi vem vi ska kontakta för att främja saker och ting.
Barmhärtighet
Ibland misslyckas vi, men det betyder inte att vi har misslyckats helt eller i allt. Ibland känns det som att det är omöjligt att nå målen. Så känner vi alla ibland, hävdar jag. ”Jag kan inte”, eller ”jag klarar inte av det” är tankar som smyger sig på och som säkert alla stundom går med. Jag tror att vi kan. Jag tror också att vi når målen i tid och att vi kommer att utveckla vår service, vårt arbete och oss själva efter bästa förmåga. Vi gör vårt bästa tillsammans. Det är nog.
Vi utvecklar kontinuerligt våra digitala tjänster, den kunskapsbaserade ledningen, välfärdsområdets egenkontroll och kvalitetsarbete, klient- och patientsäkerheten, servicekedjorna och samarbetsstrukturerna. Dessutom utför våra verksamhetsenheter mycket sådant utvecklingsarbete som vi i utvecklingstjänsterna inte ens känner till. Ibland är det svårt och utmanande att utveckla. Det tar också tid av annat arbete. Ändå är det inspirerande och möjliggör påverkan och delaktighet. Jag skulle vilja säga att det också stärker sammanhållningen och tydliggör de gemensamma målen.
Öppenhet
Genom öppenhet synliggör vi också för andra vad vi gör. Och hur vi gör det. Transparens ökar delaktigheten i vår organisation, men också i förhållande till våra kunder och till områdets invånare. Och jag tror att delaktighet är nyckeln till det bästa resultatet.
Jag önskar er alla underbara sommardagar och vilsamma stunder. Efter sommarlovet är vi igen öppna för nya idéer och lärande.
Skribent
Katja Blomberg
Utvecklingsdirektör