Ger nätverk mervärde?
Nätverkande har blivit en modeterm. Där det förut sades att man skulle träffas, så talar man nuförtiden om att nätverka. Av det kan man dra den slutsatsen att man efter att ha nätverkat har till sitt förfogande nätverk som borde ge mervärde åt ens eget arbete.
Då det gäller räddningsväsendet så är de två viktigaste nätverken räddningsverkens partnerskapsnätverk och nätverket för HIKLU-området, det vill säga räddningsverken i Nyland.
Räddningsverkens partnerskapsnätverk innefattar alla räddningsverk, och alla har likadana påverkningsmöjligheter. Partnerskapsnätverket leds av räddningsdirektörernas möte, och ärendena bereds av en styrelse där medlemmarna byts med två års mellanrum.
I partnerskapsnätverket finns fem serviceområden: förvaltning och stödtjänster, räddningsverksamhet, säkerhetstjänster och akutvård samt som det nyaste tillskottet beredskap. I dessa serviceområdens verksamhet deltar de högsta tjänsteinnehavarna inom respektive ansvarsområde vid varje välfärdsområdes räddningsverk, till exempel från Räddningsverket i Östra Nyland räddningschefen, riskhanteringschefen, akutvårdschefen, beredskapschefen och förvaltningschefen.
Vilket slags nytta har räddningsverket vid Östra Nylands välfärdsområde av räddningsverkens partnerskapsnätverk?
Nätverkets serviceområden tar till exempel fram anvisningar så att räddningsverken ska fungera så lika som möjligt i likartade situationer.
Utöver räddningsverkens partnerskapsnätverk har räddningsverken i Nyland bildat HIKLU-nätverket. HIKLU är förkortning för de finska namnen på räddningsverken i Helsingfors (H), Östra (I), Mellersta (K) och Västra (L) Nyland (U). Det är ett nätverk vars rötter går tillbaka till år 1995, då Helsingfors, Esbo och Vanda påbörjade ett för den tiden unikt projekt där brandbilarna överskred kommungränserna i enlighet med ändamålsenlighetsprincipen, något som i dagens läge är en självklarhet i hela landet.
HIKLU-samarbetet är för oss nyländska räddningsverk också viktigare än räddningsverkens partnerskapsnätverk. Det beror i huvudsak på att vi verkar i ett område som geografiskt sett är snävare. Nyland utgör ju i praktiken ett stort, gemensamt pendlingsområde. I jämförelse med andra nätverk som verkar i Nyland har HIKLU-samarbetet ett särdrag, som är att påverkningsmöjligheterna är lika stora för alla. Med andra ord har både Helsingfors räddningsverk och Räddningsverket i Östra Nyland en fjärdedel av ”makten”.
HIKLU-nätverket är precis som räddningsverkens partnerskapsnätverk indelat i ansvarsområden, som gör det egentliga arbetet. HIKLU-nätverket har bland annat lett upprättandet av Nylands regionala riskanalys, vi har införskaffat gemensam utrustning och så vidare. Vi har också kommit överens om att vid behov utse gemensamma representanter till arbetsgrupper på nationell nivå, så att alla inte ska behöva anvisa personal för den saken, vilket är utmärkt ur ett litet räddningsverks synvinkel.
Den bärande tanken med utnyttjandet av nätverk har hela tiden varit den att de olika räddningsverken inte ensamma ska behöva utarbeta separata anvisningar, som vi ålagts att ha, utan att det är lättare och effektivare att ta fram dem tillsammans. Med andra ord får vi en fyra personers bil med en enda persons insats. Det är enligt min uppfattning utomordentligt kostnadseffektivt.
Naturligtvis är det inte problemfritt att verka i nätverk. Då det är som sämst så är det precis som något som vi alla säkert har upplevt i grupparbete, då en gör allas jobb och de andra inte åstadkommer så mycket. På basis av min egen erfarenhet är det ändå så att man i synnerhet i HIKLU-samarbetet har stenhårda proffs som jobbar tillsammans med stort hjärta. Det kan jag rekommendera!
Kirjoittaja
Peter Johansson
Räddningsdirektör