Vid social- och hälsovården samt räddningen möter vi och hjälper människor
När en organisation har funnits till i knappt ett och ett halvt år är många saker ännu i startgroparna. Under hela den tid vi funnits har skapat nya strukturer, och många av dem har vi byggt från noll.
Att hålla vardagen på välfärdsområdet i gång förutsätter yrkeskompetens av många olika slag.
Verksamhetens kärna formas av de professionella inom social- och hälsovården samt räddningen. Utöver dem behöver organisationen en stor skara proffs som ser till att kärnverksamheten går att förverkligas. Proffs som t.ex. de som förstår sig på ICT-infra, de som kan balansera ekonomin, de som kan upprätthålla fastigheter, renligheten och måltidstjänster, yrkeskunniga kommunikatörer, experter på förvaltning och paragrafer, experter på upphandling samt föregångare inom forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Vi på HR har också en viktig roll – inte enbart som tolkare av tjänsteföreskrifterna och avtalen, utan också som kompetensfrämjare, rekryteringsproffs, experter på ledning av arbetsförmågan och arbetshälsan, tryggare av arbetarskyddet och samarbetet samt framför allt att stöda ledningens arbete.
Byggprocessen för social- och hälsovårdsreformen var lång och en förändringströtthet har börjat märkas i organisationen. Den ger sig till känna som problem med att orka i arbetet: sjukfrånvaron, problem med arbetsförmågan och rikliga förhandlingar om arbetsförmågan. Problemen med mental hälsa är omfattande, likaså problemen med stöd- och rörelseorgan. Fenomenet är samhälleligt, och forskare (bl.a. Vasankari, 2023) har konstaterat att det i Finland under de kommande årtiondena kommer att finnas endast ett fåtal personer över 50 i krävande uppgifter som förutsätter god fysisk kondition. Prognoserna för arbetsförmågan har redan länge visat att endast en procent (!) av de nuvarande 20-åriga studerandena inom vårdbranschen kommer att ha den fysiska kondition som arbetet förutsätter vid 50 års ålder (LIKES, 2019).
Talen är häpnadsväckande, och för arbetsgivaren kommer detta att bli en stor utmaning. För att vi som välfärdsområde även i framtiden ska kunna trygga de tjänster som getts till vårt ansvar, bör alla i arbetsför ålder kunna delta i arbetslivet.
Naturligtvis är var och en som individ ansvarig för sin egen arbetslivsduglighet och vi kan genom våra egna val påverka hur vi främjar vår hälsa. Men livet går inte alltid som på Strömsö, och det kan komma överraskningar som är oberoende av de egna valen. När arbetsförmågan brister ska arbetsgivaren ha ändamålsenliga verksamhetsprocesser. Med sina egna satsningar kan arbetsgivaren styra och möjliggöra lösningar som främjar arbetsförmågan också på förhand. Till exempel visar forskning att främjande av motion på arbetsplatser förbättrar den psykiska hälsan, den upplevda arbetsförmågan och arbetsproduktiviteten (Ervasti m.fl., 2022). I praktiken kan detta synas t.ex. så att arbetsgivaren uppmuntrar till promenadmöten och pauser i arbetet.
Att främja arbetshälsan innebär dock inte nödvändigtvis enbart pausgymnastik – det kan till exempel betyda att man påminner om god arbetsergonomi. Det är fråga om en ganska omfattande och imponerande helhet som också har ett stort ekonomiskt värde. Kevas nyckeltal visar att vi på välfärdsområdet skulle kunna spara nästan en miljon euro per år om vår ledning av arbetsförmågan låg på samma nivå som i den bäst lyckade jämförelseorganisationen.
Vi på Östra Nylands välfärdsområde har under hela vår existens aktivt satsat på att våra chefer kan leda arbetsförmåga och arbetshälsa. Vi är med i Kevas projekt Hållbart arbetsliv, vars centrala mål är att förankra arbetsförmåga och arbetshälsa som en naturlig del av det dagliga chefs- och ledarskapsarbetet. Vi har också inlett andra åtgärder. Framför allt vill vi väcka medvetenhet kring temat och samtidigt erbjuda cheferna konkreta verktyg för det vardagliga arbetet kring ledandet av arbetsförmågan och arbetshälsan.
Genom att utveckla våra rutiner, högklassig ledning och att vara snabba i svängarna kan vi bemöta de utmaningar som samhället ställer vår tjänsteproduktion och bygga upp Östra Nylands välfärdsområde till en lockande arbetsplats där personalen trivs.
Skribent
Anu Rautiainen
Personaldirektör