Ställningstagande till Valviras förslag om skärpning av behörigheten för vikarier inom socialarbetet

För få nybörjarplatser för utbildning i socialt arbete, Valviras tolkning av vikarier förvärrar socialvårdens personalbrist. Klienter får inte lämnas i sticket.

Vi undertecknade uttrycker vår oro över tillgången på socialarbetare i en situation där Valvira har skärpt tolkningen av vem som är behörig att arbeta som vikarierande socialarbetare. Undertecknade kräver att anvisningen snabbt omvärderas och ställs i relation till den nuvarande situationen, där välfärdsområdena redan sedan tidigare lider av personalbrist och en svag ekonomisk situation.  

En striktare tolkning än tidigare hotar genomförandet av socialvårdstjänsterna i välfärdsområdena. Tolkningen innebär att antalet personer som räknas in i det sociala arbetets arbetsstyrka minskar abrupt i en situation där alla lediga uppgifter inte kan tillsättas, eftersom det inte utexamineras tillräckligt många socialarbetare från universiteten. Samtidigt skärps dimensioneringskraven för det sociala arbetet till exempel inom barnskyddet.   

Enligt den nya anvisningen som uppdaterats 19.7.2023 är en person i praktiken behörig att arbeta som vikare om personen är närvarande som examensstuderande vid universitetet och med godkänt resultat har avlagt de grundläggande studierna, ämnesstudierna och praktik i socialt arbete. I det sociala arbetet vikarierar ofta personer som har avlagt studier vid ett öppet universitet men som inte har fått examensstuderanderätt i universitetsledsansökan.  

Undertecknade betonar att målet alltid är anställa en person som uppfyller behörighetsvillkoren för socialarbetaruppgifter. I praktiken är det dock ofta utmanande att uppnå målet. Tillgången på behöriga socialarbetare i förhållande till antalet lediga uppgifter är för liten. 

Brist på platser inom universitetsutbildningen orsaken till problemet 

I förhållande till behovet finns det vid universitetet alldeles för få nybörjarplatser inom socialt arbete, och antalet nybörjarplatser har inte ökat märkbart de senaste åren. För 2023 fanns det sammanlagt 293 nybörjarplatser, av vilka 27 vid Helsingfors universitet, 43 vid Tammerfors universitet, 35 vid Jyväskylä universitet, 38 vid Åbo universitet, 72 vid Östra Finlands universitet och 48 vid Lapplands universitet. Det fanns 30 nybörjarplatser inom den svenskspråkiga utbildningen för socialarbetare. I den gemensamma ansökan 2023 fanns det 4391 sökande till studier i socialt arbete, dvs. 15 sökande per nybörjarplats.   

Utöver den gemensamma ansökan till universiteten har universiteten kvoter för studerande på den s.k. öppna universitetsleden samt separata magisterprogram för dem som avlagt annan högskoleexamen. Kvoterna för studerande vid universitetsleden varierar mellan universiteten enligt följande: Helsingfors universitet 1 plats, Jyväskylä universitet 2 platser, Tammerfors universitet 5 platser, Östra Finlands universitet 10 platser, Åbo universitet 12 platser, Karleby Chydenia 5 platser (+30 platser för dem som avlagt högskoleexamen) och Lapplands universitet 15 platser. Sammanlagt fanns det 50 platser (+30).  

Det sammanlagda antalet nybörjarplatser vid universitetet och universitetsledskvoter är så litet att endast en liten del av de sökande kan bli examensstuderande. De som har antagits som examensstuderande via universitetsledsstudierna är också eftertraktad arbetskraft, eftersom de ofta utexamineras snabbt och redan har praktisk erfarenhet. Som grund har de ofta en socionomexamen, vilket ökar kompetensen.   

Förändringen i tolkningen bidrar till att ytterligare försvåra personalbristen inom socialvården 

I Valviras ändrade tolkning anses ”en som studerar för att bli en yrkesutbildad person” vara en person som avlägger socialarbetarexamen och som är närvarande som studerande vid det universitet som han eller hon har examensrätt till. Denna tolkning utesluter en stor grupp socialarbetare ur arbetsstyrkan som i dag fungerar som vikarier och gör det avsevärt svårare att genomföra klientarbetet. 

På basis av den kartläggning som gjorts i våra områden finns det för närvarande cirka 55 anställda inom socialvården som förlorar sin behörighet på grund av den skärpta tolkningen. I Västra Nylands välfärdsområde arbetar 14 av dessa personer, i Vanda-Kervo välfärdsområde 10, i Mellersta Nylands välfärdsområde 13, i Östra Nylands välfärdsområde 4, i Helsingfors stad 12 och i Birkalands välfärdsområde 2–4 personer.   

Organisationerna har förbundit sig att utveckla uppgiftsstrukturerna så de blir mångsidigare. I praktiken är många uppgifter dock enligt lagstiftningen sådana, att de endast kan skötas av en socialarbetare som uppfyller behörighetsvillkoren.

Tolkningen om vikariens arbetsperiod på högst ett år är problematisk   

Tolkningen som säger att en vikarie kan vara verksam i organisationen i högst ett år utan avbrott är mångtydig och lämpar sig inte för välfärdsområdenas serviceproduktionsstrukturer. Anvisningen innehåller inget ställningstagande om huruvida man ska tolka hela välfärdsområdet som en organisation, eller om det till exempel betyder ett enskilt serviceområde eller en enskild servicelinje.  

Processen med att sätta sig in i arbetet och bekanta sig med sina egna kunder är något som tar flera månader för en ny arbetstagare. Om det inte går att få en behörig socialarbetare till en ledig uppgift och avtalet för den vikarie som fungerat i uppgiften inte kan förnyas, äventyrar man klientrelationens kontinuitet och orsakar olägenheter för klienten.   

Tillsynsmyndigheternas motstridiga anvisningar i ärendet förbryllar

Tillsynsmyndigheterna har också själva tolkat anvisningen på olika sätt. Regionförvaltningsverket i Södra Finland har utfärdat ett beslut om ett klagomål som Västra Nylands välfärdsområde anfört gällande skötandet av vikariat för socialarbetare (ESAVI/15530/2020).  

I beslutet konstateras följande om ärendet:  

”Även om lagen är entydig gällande hur länge en tillfällig socialarbetare kan vara verksam i socialarbetaryrket, påpekar regionförvaltningsverket att det för tillfället är oklart hur lagen ska tolkas i en situation där man trots försök inte lyckats anställa en behörig socialarbetare, och den tillfälliga socialarbetare som tidigare skött uppgiften har beredskap att fortsätta i sin uppgift. [–] I en sådan situation kan det att en tillfällig socialarbetare fortsätter i uppgiften vara den lösning som främst beaktar barnens bästa när rekryteringen har genomförts öppet. Regionförvaltningsverket betonar att handledningen av den tillfälliga socialarbetaren de facto ska ske så, att en behörig handledare som utsetts för den tillfälliga socialarbetaren deltar och närvarar i bedömningarna av alla skeden av serviceprocessen.

Undertecknade: 

Mari Ahlström     
direktör för serviceområdet       
Västra Nylands välfärdsområde    

Hanna Kaunisto                                                   
direktör för socialarbetet 
Östra Nylands välfärdsområde

Hanna Mikkonen                   
sektordirektör
Vanda och Kervo välfärdsområde 

Titta Pelttari
direktör för servicelinjen 
Birkalands välfärdsområde

Suvi Salin                                               
vs. servicedirektör  
Mellersta Nylands välfärdsområde  

Maarit Sulavuori 
direktör för familje- och socialservice
Helsingfors stad                                                           

Kati Villgren
direktör för servicelinjen 
Västra Nylands välfärdsområde