Till Innehållet
HyVä-digi Sök på sidan

Stödrelationsverksamhet

Ett barn, en ung person, en vuxen eller en familj som behöver särskilt stöd kan få socialservice i form av en frivillig stödperson eller en stödfamilj.

Syftet med stödrelationsverksamheten är att främja välbefinnandet hos den som stöds, stödja i självständig livshantering och ge tidigt stöd i olika livssituationer. 

Stödrelationsverksamheten är systematisk, handledd och målinriktad frivilligverksamhet.  Planen för stödrelationsverksamheten utarbetas tillsammans med klienten/familjen samt med stödpersonen eller -familjen och den ses över med överenskomna intervaller.

Stödrelationsverksamhet kan ordnas antingen som en stödåtgärd enligt socialvårdslagen eller inom barnskyddets öppenvård.

För vem

Du kan beviljas en stödperson

Du kan beviljas en stödfamilj

Och beviljandet av en stödfamilj är i barnets intresse.

Gör så här

Till servicen hänvisas på grundval av en bedömning av servicebehovet. Du kan kontakta klienthandledningen för serviceuppgiften i fråga eller kontakta socialvården elektroniskt.

Du kan ansöka om stödperson eller stödfamiljsverksamhet med en ansökan om socialvårdstjänster.

Välj här en elektronisk blankett eller en pappersblankett

Du kan också diskutera servicebehovet med din kontaktperson inom personalen.

Ordnande av stödrelationsverksamhet
Stödperson

En stödperson är en frivillig, pålitlig, trygg vuxen som vill fungera som stödperson. Stödpersonen ska ha en tillräckligt balanserad livssituation och tillräckligt med tid för stödpersonsverksamhet. Dessutom ska hen vara motiverad av en uppriktig vilja att fungera som lekmannahjälpare och vara utan brottslig bakgrund.  När den som stöds behöver särskilt krävande stöd förutsätts dessutom att stödpersonen har utbildning inom social-, uppfostrings- eller hälsovårdsbranschen.

Stödpersonen har många olika roller: hen kan vara expert på mänskliga relationer, handleda i vardagen eller hjälpa den som stöds att hitta sina egna styrkor. Stödpersonen kan också bidra till att den som stöds får upplevelser av att ha lyckats samt hittar trygga gränser för sitt agerande. 

Stödpersonens konkreta arbetssätt varierar i enlighet med behoven hos den som stöds. Stödpersonen kan till exempel lyssna på oro och bekymmer, uppmuntra till hobbyer eller ge stöd i skolgången. Stödpersonen kan också vara med när en ung eller en vuxen övar sig i att bo självständigt, letar efter sin utbildningsstig och söker arbete. 

Parterna ingår ett skriftligt avtal om målen för stödförhållandet och om hur ofta mötena ska äga rum.  Ett stödförhållande till ett minderårigt barn måste alltid godkännas av barnets vårdnadshavare. 

Stödpersonerna har fått utbildning i stödrelationsverksamhet.

En stödfamilj är en vanlig familj som har 

  • tid och rum för ett främmande barn
  • förmåga och vilja att bemöta barnets och familjens behov, ibland även i krävande situationer
  • förmåga att samarbeta med barnets familj och socialarbetarna
  • förmåga att möta och tolerera olikheter
  • positivitet och öppenhet
  • flexibilitet och engagemang.

En stödfamilj kan vara ett barnlöst par, en ”reservmormor” som redan har uppfostrat sina egna barn eller en familj med en ensamstående vuxen som har resurser och vilja att erbjuda barn och unga omsorg och trygghet. En stödfamilj kan också vara till exempel en barnfamilj med två föräldrar, en ensamförsörjarfamilj, en familj som flyttat till landet eller en regnbågsfamilj.

Stödfamiljerna har fått utbildning i stödrelationsverksamhet.