Till Innehållet
HyVä-digi Sök på sidan

Stödrelationsverksamhet för barnfamiljer

Stödrelationsverksamheten för barnfamiljer omfattar stödpersoner och stödfamiljer. Socialarbete för barnfamiljer koordinerar stödrelationsverksamheten.

Stödrelationsverksamhet kan ordnas antingen som en stödåtgärd enligt socialvårdslagen eller som en åtgärd för vård utanför hemmet enligt barnskyddet. Vi beviljar stödverksamhet på basen av en kundplan. Beslutet fattas av klientens egen kontaktperson. Ta kontakt med din egen kontaktperson om du vill ha en stödperson eller en stödfamilj. 

Stödpersonsverksamhet 

En stödperson är en frivillig och trygg vuxen i barnets liv. Stödpersonen är delaktig i barnets vardag, är närvarande, lyssnar och pratar. Stödpersonen: 

  • lättar på familjens börda genom att stödja vardagen, till exempel genom att tillbringa tid med barnet eller barnen, följa med barnet på aktiviteter, hjälpa till med skolgång eller övergången till ett självständigt liv 
  • kan också stödja unga människor som håller på att bli boendesjälvständiga, deras utbildning och sysselsättning. 
  • kan också hjälpa familjemedlemmar att ansöka om socialförsäkringsförmåner och stärka deras förmåga att navigera i servicesystemet 
  • kan vara en relationspartner som vägleder i vardagen, hjälper till att upptäcka egna styrkor, hjälper att uppleva framgång och att hitta trygga gränser. 

Det kan finnas många olika anledningar till att ett barn eller en familj behöver stöd. Ibland bor mor- och farföräldrar eller andra sociala nätverk för långt borta eller är på annat sätt inte närvarande. 

Föräldern kan ha svårt att klara sig själv eller familjens livssituation kan vara utmanande. Barnet kan sakna fritidsintressen eller vänner eller ha svårt för sociala situationer.  

Parterna gör ett skriftligt avtal om målen för stödförhållandet och hur ofta mötena ska äga rum. Ett stödförhållande för ett minderårigt barn måste alltid godkännas av barnets vårdnadshavare. 

Stödpersoner har tystnadsplikt, som gäller även efter det att frivilligarbetet har avslutats. 

Stödpersoner behövs för att stödja barn i olika livssituationer. Stödpersonens verksamhet kan vara frivillig eller professionell. 

En professionell stödperson är en yrkesutövare som har erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar, t.ex. inom socialtjänsten, hälsovården, utbildningen, undervisningen, konsten, idrotten eller ungdomsarbetet. 

En frivillig stödperson är en pålitlig och trygg vuxen, som är villig att fungera som stödperson. Stödpersonen ska ha en tillräckligt balanserad livssituation, tillräckligt med tid för stödpersonsaktiviteter och som motivation en uppriktig vilja att agera som lekmannahjälpare.

Stödfamiljsverksamhet

Syftet med stödfamiljverksamhet är att öka familjens resurser och ge stöd i familjens vardag. En stödfamilj gör det möjligt för ett barn att ha trygga vuxna under trygga förhållanden. Samtidigt får föräldern en paus i vardagen. 

En stödfamilj kan hjälpa barnets egna föräldrar att klara sig om det inte finns tillräckligt med stöd i den närmaste familjen för att klara vardagen. Målet är att stödja familjen så, att den kan fortsätta att klara sig själv. 

Barnen besöker till exempel stödfamiljen ett veckoslut i månaden. Avtalet gör det också möjligt för barnet att stanna i familjen under kortare eller längre perioder. De flesta av de barn som besöker stödfamiljer är i lek- och grundskoleåldern.  

En stödfamilj kan behövas om det i bakgrunden finns: 

  • svårigheter att uppfostra barn 
  • svårigheter i familjerelationer 
  • skilsmässa eller ensamstående föräldraskap 
  • föräldrarnas psykiska eller fysiska trötthet 
  • förändringar i livssituationen. 

Ett skriftligt stödfamiljeavtal upprättas för stödfamiljeverksamhet tillsammans med barnets egen familj, stödfamiljen och en anställd vid barnfamiljetjänsten. I avtalet fastställs mål, varaktighet, stödbehov och samarbetsmetoder. 

Stödpersonalen har tystnadsplikt, som gäller även efter det att frivilligarbetet har avslutats. Familjerna får ersättning för barnets vård. 

Rollen som stödfamilj kan en tas av en vanlig familj, som har: 

  • den egna livssituationen och relationerna är i ordning 
  • tid och rum för ett främmande barn 
  • förmåga och vilja att tillgodose barnets och familjens behov, även i ibland krävande situationer 
  • förmåga att arbeta i samarbete med barnets familj och socialarbetaren 
  • förmågan att möta och tolerera olikheter 
  • positivitet och öppenhet 
  • flexibilitet och engagemang. 

Vi behöver olika typer av familjer som stödfamiljer, eftersom de barn som behöver stöd också är i olika åldrar och kommer från olika familjer. Även en ensamboende kan fungera som stödfamilj.  

I en stödfamilj behöver barnen vuxnas tid, ömhet och omsorg. Stödfamiljerna förväntas vara tillsammans och dela en normal vardag med de barn de stödjer. I bästa fall ger verksamheten barnet positiva erfarenheter av framgång som ger viktiga minnen.

Telefontjänst

Daniela Spring

Servicekoordinator

040 487 7230

Daniela.Spring@itauusimaa.fi