Välfärdsområdenas nationella nätverk för organisationssamarbete: Ytterligare nedskärningar i organisationsbidragen bör inte ske

Finlands regering har beslutat om betydande nedskärningar i statsbidragen till social- och hälsovårdsorganisationer. Förutom av staten finansieras organisationernas verksamhet också av bland annat kommunerna och välfärdsområdena. Välfärdsområdena beviljar årligen sammanlagt cirka 16 miljoner euro i organisationsbidrag.

Nedskärningarna påverkar organisationernas verksamhet, invånarna i verksamhetsområdena samt det regionala samarbetet. Välfärdsområdenas nationella nätverk för organisationssamarbete genomförde i mars en enkät riktad till organisationerna, vars syfte var att samla jämförbar information per välfärdsområde och synliggöra förändringar i finansieringen samt stärka den nationella förståelsen för konsekvenserna av nedskärningarna.

Enkäten besvarades av 452 organisationer från olika delar av Finland. Svaren ger en enhetlig och bekymmersam helhetsbild: verksamheten har redan skurits ned, avbrutits eller upphört helt. Nedskärningarna har den största inverkan på små orter, vilket försvagar den regionala jämlikheten. Organisationerna rapporterar om utmattning bland frivilligarbetarna samt om uppsägningar, permitteringar och övergång till deltidsarbete bland de anställda. När organisationernas förebyggande arbete minskar, hänvisas människor allt oftare till mera resurskrävande offentliga tjänster.

Välfärdsområdena har den bästa informationen om de regionala behoven

Svaren från organisationerna visar att konsekvenserna är omfattande och allvarliga och drabbar framför allt de mest utsatta människorna samt den lokala förebyggande verksamheten.

Nätverket kräver att inga ytterligare nedskärningar genomförs. Nedskärningarna i statsbidragen är inte bara en ekonomisk fråga. De försvagar stödet i människors vardag, undergräver det förebyggande arbetet och skjuter upp kostnaderna till framtiden. Det är inom välfärdsområdena som man har den bästa kunskapen om de regionala behoven, de fungerande servicekedjorna och var effekterna är som mest kritiska.

Områdesvisa frågor att lyfta fram

Välfärdsområdesdirektörerna och Hyvil tog 23.3.2026 ställning till nedskärningarna i bidragen. I ställningstagandet betonades organisationernas betydelse för välfärdsområdenas servicehelheter och för det förebyggande arbetet. Läs ställningstagandet på Hyvils webbplats(förflyttning till en annan tjänst).

I Östra Nylands välfärdsområde drabbar nedskärningarna i organisationsbidragen i synnerhet små föreningar som drivs av frivilliga krafter och vars verksamhet i hög grad är beroende av dessa bidrag. Organisationerna rapporterar om minskad hobby‑, grupp‑ och kamratverksamhet och i vissa fall om avbrott i dessa verksamheter. Minskningen av bidragen försämrar tjänsternas regionala nåbarhet, vilket märks särskilt i Borgånejden. Enligt enkäten påverkar konsekvenserna i stor utsträckning barn och ungdomar, äldre personer, personer med funktionsnedsättning och invånare med invandrarbakgrund. Organisationerna bedömer att nedskärningarna kommer att leda till ökad otrygghet och oro samt till att den regionala ojämlikheten ökar.

Enligt organisationerna i Kymmenedalen riskerar träffpunkternas verksamhet och organisationernas arbete med missbruk och psykisk ohälsa att minska betydligt. Invånarnas vardagsstöd och det förebyggande arbetet försämras. Ur välfärdsområdets synvinkel ökar den regionala ojämlikheten mellan organisationerna klart både inom välfärdsområdet och mellan välfärdsområdena på nationell nivå. Dessutom har minskningen av arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte och de kommande lagändringarna en väsentlig inverkan på verksamhetsmöjligheterna för organisationerna i området.

I Södra Karelen har bidragsnedskärningarna lett till personalnedskärningar i organisationerna, vilket tvingar många att minska eller helt upphöra med sin verksamhet. Detta försämrar i synnerhet tillgången till handledning, rådgivning, kamratstöd och förebyggande arbete, och samtidigt minskar också frivilligverksamheten i och med att den professionella samordningen försvagas. Följden blir att utsatta gruppers otrygghet och den regionala ojämlikheten ökar i och med att verksamheten i allt högre grad koncentreras till städerna. Nedskärningarna i bidragen ökar också belastningen på välfärdsområdet och kostnaderna på lång sikt, då stödet till organisationerna och det förebyggande arbetet minskar.

I Norra Karelen har organisationerna redan varit tvungna att dra ner på verksamheten till följd av nedskärningarna i bidragen. De organisationer som besvarade enkäten ansåg det mycket sannolikt att organisationerna också under de kommande åren kommer att behöva anpassa sin verksamhet på grund av nedskärningarna i bidragen. I Norra Karelen märks nedskärningarna enligt enkäten i synnerhet som en risk för att tjänsterna på små orter ska kollapsa. I Norra Karelen har man redan nu minskat på lågtröskeltjänsterna, vilket ökar den regionala ojämlikheten och ökar känslan av otrygghet i området.

Organisationerna i Egentliga Finlands välfärdsområde (Varha) berättar att de redan nu har varit tvungna att inskränka sin verksamhet. Inskränkningarna beror på att det allmänna finansiella läget har försämrats. Effekterna på kunderna är betydande: den regionala ojämlikheten och otryggheten ökar och köerna blir längre. Denna utveckling återspeglas i en ökande efterfrågan på Varhas tjänster och en urholkning av det förebyggande arbetet.

I Norra Österbotten har över 80 procent av de organisationer som svarat redan drabbats av nedskärningar i bidragen under de senaste åren. Mindre än var femte har lyckats hålla verksamheten på oförändrad nivå. Över hälften anser det mycket troligt och över en tredjedel anser det ganska troligt att verksamheten kommer att drabbas av nedskärningar under de kommande åren. För en tredjedel hotar nedskärningarna verksamhetens kontinuitet. Över hälften tror att frivilligverksamheten kommer att minska, och en femtedel tror att den kommer att upphöra helt.

I Birkalands välfärdsområde har cirka 85 procent av de organisationer som svarade redan drabbats av nedskärningar i bidragen under de senaste två åren. Cirka 60 procent av respondenterna har tvingats dra ner på sin verksamhet på grund av nedskärningar i bidragen. Effekterna av nedskärningarna märks i alla åldersgrupper. Minskningen av bidragen har redan lett till, eller förväntas leda till, en ökad känsla av otrygghet och oro (cirka 37 procent av respondenterna) samt till ökad regional ojämlikhet i organisationernas tjänster (cirka 32 procent av respondenterna).

I Egentliga Tavastland märks redan tydliga effekter av nedskärningarna i bidragen, och de har drabbat de allra flesta av de organisationer som svarade på enkäten. Nedskärningarna har i synnerhet drabbat stöd med låg tröskel, såsom handledning och rådgivning, gruppverksamhet och träffpunktsverksamhet. Effekterna drabbar framför allt äldre personer, personer som genomgår rehabilitering för psykisk ohälsa eller missbruksproblem, ungdomar samt barnfamiljer. Organisationerna uppger att nedskärningarna i stödet fördröjer hjälpen och ökar känslan av ensamhet och otrygghet.

Päijänne-Tavastlands bidragsnedskärningar har redan nu riktats mot 75 procent av respondenterna, och 52 procent har varit tvungna att dra ner på sin egen verksamhet. Enligt respondenterna märks och kommer minskningen av bidragsbeloppen att märkas för kunderna framför allt i form av ökad otrygghet, försämrade tjänster och ökad ojämlikhet, vilket försämrar välfärden. Effekterna riktar sig särskilt mot det förebyggande arbetet och arbete som stärker delaktigheten, vilket på sikt ökar trycket på de offentliga, mera resurskrävande tjänsterna.

Enligt undersökningen har nedskärningarna i Lappland redan påverkat organisationernas verksamhet, som har skurits ned (64 procent av respondenterna) eller avbrutits (15 procent av respondenterna). Nedskärningarna drabbar just de verksamheter som förebygger behovet av mera resurskrävande tjänster, samt utsatta grupper för vilka organisationsverksamheten ofta är det enda stödet som finns tillgängligt, eftersom det på många orter inte finns några ersättande tjänster eller verksamheter att tillgå.

På grund av de stora avstånden, det ringa befolkningsunderlaget och de knappa resurserna är de frivilligas roll i Lappland mera kritisk. Den ökande belastningen och det minskade professionella stödet har redan lett till att antalet frivilligarbetare minskar, och en del av verksamheten riskerar att upphöra helt. Nedgången i frivilligverksamheten får större konsekvenser i Lappland, och den regionala ojämlikheten ökar kraftigare.

Det nationella nätverket för organisationssamarbete är ett riksomfattande samarbetsnätverk för välfärdsområdenas experter inom organisationssamarbete. Syftet med nätverket är att stödja organisationernas roll i främjandet av hälsa och välfärd samt att stärka samarbetet mellan organisationerna och välfärdsområdet.

Upplysningar:

Ordföranden för det nationella nätverket för organisationssamarbete Anri Niskala, fornamn.efternamn@varha.fi

Specialsakkunnig inom delaktighet vid Östra Nylands välfärdsområde Nanna Kostiainen, fornamn.efternamn@itauusimaa.fi