Skyddshemslagen 10 år – mot jämlikt och högkvalitativt stöd för våldsoffer
Skyddshemslagen, som trädde i kraft 2015 innebar en stor förändring i arbetet mot våld i nära relationer i Finland. Lagen överförde ansvaret för att ordna skyddshemsverksamheten till staten och säkerställde att tjänsterna finansieras med statliga medel. Skyddshemslagen avlägsnade tidigare regionala skillnader gällande förekomsten av skyddshem och gjorde det mer jämlikt för de utsatta att söka hjälp. Före lagen berodde tillgången till skyddshemsservice på kommunernas ekonomi, betalningsförbindelser och till och med på om klienten hade barn.
Nu har alla som bor i Finland rätt att få tillgång till ett skyddshemstjänster utan remiss, betalningsförbindelse eller självrisk – oavsett bakgrund och livssituation. Syftet med förstatligandet var att förbättra tillgången och kvaliteten på skyddshemstjänsterna samt att ta bort ekonomiska hinder för offren för att få hjälp. För närvarande finns det 28 skyddshem i Finland, vars kostnader täcks helt av staten. Ett av dessa är Borgå skyddshem, som idag är en del av Östra Nylands välfärdsområdets socialtjänster.
Skyddshemmens historia i Finland sträcker sig till 1970-talet, då familjevåld började erkännas som ett samhällsproblem. De första skyddshemmens i modern form grundades 1979 av Förbundet för mödra- och skyddshem. I Borgåregionen inleddes skyddshemsverksamheten 1985 i Gammelbacka i Borgå landskommun, och fyra år senare, 1989, grundade Borgå stad sitt eget skyddshem. Verksamheterna slogs samman i samband med kommunsammanslagningen mellan staden och landskommunen 1997. Vid social- och hälsovårdsreformen 2023 övergick Borgå skyddshem från Borgå stad till att bli en del av Östra Nylands välfärdsområdes tjänster.
Skyddshemmens stöder i krissituationer
Skyddshemmet är en avgiftsfri, dygnet runt-tjänst som erbjuder tryggt boende i krissituationer, psykosocialt stöd och rådgivning samt hjälp att bryta våldsspiralen. Tjänsten är avsedd för alla som behöver hjälp, oavsett ålder, kön eller hemkommun. Klienten kan söka sig till vilket skyddshem som helst i Finland, även utanför hemkommunen om säkerheten kräver det. Skyddshemmen har hemlika utrymmen och utbildad personal som stöder klienten i krisen.
Våld i nära relationer är fortfarande ett allvarligt samhällsproblem som orsakar mänskligt lidande, dödsfall och skador samt betydande ekonomiska kostnader. Våld är inte bara fysiskt, utan kan också vara psykiskt, ekonomiskt, kemiskt, religiöst, sexuellt, social kontroll, förföljelse eller digitalt våld. Teknologins och samhällets utveckling medför ständigt nya utmaningar som skyddshemsverksamheten måste möta. THL:s styrning och stöd till skyddshemsnätverket har varit avgörande för att skyddshemmens ska kunna bemöta våldets mångfacetterade fenomen och erbjuda heltäckande hjälp till offer för våld i nära relationer.
En trygg vardag är en mänsklig rättighet
En trygg vardag är ingen förmån, utan en mänsklig rättighet. Ingen ska behöva vara rädd i sitt hem. Ändå lever tusentals människor en vardag där våld är närvarande. Våld i nära relationer är inte bara handlingar, det är ett trauma som kan kasta en skugga över hela livet och gå i arv från generation till generation. När ett barn växer upp i våldets skugga lär hen sig rädsla som språk. Denna spiral kan fortsätta i årtionden om den inte bryts.
Skyddshemslagen har gjort Finland mer jämlikt och tryggt, men arbetet är inte färdigt. Behovet av skyddshem minskar inte utan förebyggande arbete. Social- och hälsovårdspersonal har en nyckelroll i att förebygga våld, då ingripande genom att fråga om våld i nära relationer, bokstavligen kan rädda liv.
När vi vågar tala, ingripa och stötta, bryter vi tystnaden som håller våldet dolt. Du kan vara den som bryter våldsspiralen. Tillsammans kan vi bygga ett samhälle där ingen behöver vara rädd i sitt hem.
Skribent
Marika Johansson
Borgå skyddshems chef